bröstnojja
Dem perfekta brösten
Jag hatar mina bröst. Jag är besatt av dem. Helt ärligt. Med besatt menar jag: Besatt av att äcklas av dem.
På morgonen när jag har vägt mig, och står i bara trosor och ska börja sminka mig på toaletten så får jag panik om jag råkar kolla på mina bröst. Äckelkänslan i magen går över till att jag blir tvungen att hämta en tröja innan jag kan fortsätta sminka mig.
Imorgon ska jag och ponny tävla. Jag känner på mig att det kommer gå bra. Och jag kommer inte äta något förens vi ska börja rida (blir runt halv två). Sen är det en paus på typ 2 timmar, sen blir det nästa klass, där emellan kommer jag också äta något energigivande men kalorisnålt. Sen blir det inget mer. Jag kommer göra allt för att komma undan middagen (som mina föräldrar ska börja tvinga i mig). Och om dem tvingar i mig så kommer det hamna i toaletten sen. Jag vill verkligen inte spy. Men jag äter typ varm mat på kvällen MAX 2 dagar i veckan. Och jag hatar det. Vi är liksom en familj som brukar äta knäcke och yogurt till kvällsmat. Men nu, nä nu skall det börjas lagas mat och "Föda den lilla ätstörda tjejen, mat är medicin, glöm inte det". Fuck off. Med riktig kvällsmat tvingar dem bara ner mitt huvud i toaletten, och jag vill inte vill inte vill inte spy. Jag försöker ge hintar om att "ni kommer bara göra det värre". Men dem vägrar lyssna. Så istället för att låta sin dotter äta knäckemackor och yoggi och behålla det, så tvingar vi i henne äcklig jävla varm mat som kommer hamna i toaletten sen. Jag som hade blivit så duktig på att sluta spy och allt. Jävla föräldrar. Nu kommer allt bara bli sämre igen.
Vill bara bli smal. ska det vara så jävla svårt äckel lucy? Du ska väga 48,x nästa vecka, fattar du det? Det finns inget annat!!
Men det är så jävla jobbigt. För i min viktnedgång så blir såklart mina bröst mindre (jag blir skit glad, vill inte ha 75c till mina 159 cm), men jag vet om att min pojkvän blir sur. Han älskar stora bröst. Men han fattar inte min ångest. Han fattar inte hur det känns att äcklas av dem vartenda gång man råkar se dem. Dem enda gångerna som jag möjligtvis kan kasta en blick på dem är när dem är riktigt kalla och jag sträcker armarna långt långt upp i luften (då ser dem små och fasta ut, precis så som jag vill ha det). Är rädd att han ska göra slut om jag får mindre bröst. Fast efter 17 månader tillsammans borde han väl inte göra det?
Imorgon ska jag och ponny tävla. Jag känner på mig att det kommer gå bra. Och jag kommer inte äta något förens vi ska börja rida (blir runt halv två). Sen är det en paus på typ 2 timmar, sen blir det nästa klass, där emellan kommer jag också äta något energigivande men kalorisnålt. Sen blir det inget mer. Jag kommer göra allt för att komma undan middagen (som mina föräldrar ska börja tvinga i mig). Och om dem tvingar i mig så kommer det hamna i toaletten sen. Jag vill verkligen inte spy. Men jag äter typ varm mat på kvällen MAX 2 dagar i veckan. Och jag hatar det. Vi är liksom en familj som brukar äta knäcke och yogurt till kvällsmat. Men nu, nä nu skall det börjas lagas mat och "Föda den lilla ätstörda tjejen, mat är medicin, glöm inte det". Fuck off. Med riktig kvällsmat tvingar dem bara ner mitt huvud i toaletten, och jag vill inte vill inte vill inte spy. Jag försöker ge hintar om att "ni kommer bara göra det värre". Men dem vägrar lyssna. Så istället för att låta sin dotter äta knäckemackor och yoggi och behålla det, så tvingar vi i henne äcklig jävla varm mat som kommer hamna i toaletten sen. Jag som hade blivit så duktig på att sluta spy och allt. Jävla föräldrar. Nu kommer allt bara bli sämre igen.
Vill bara bli smal. ska det vara så jävla svårt äckel lucy? Du ska väga 48,x nästa vecka, fattar du det? Det finns inget annat!!
Kommentarer
Postat av: b
Inte för att jag har någon aning om hur din pojkvän är, men en känsla säger mig att han absolut inte kommer göra slut. Han älskar dig för den du är:]
Trackback
